Prospektering med Andreas

Så var det då äntligen dags för en prospekteringsträff med Andreas. Andreas, "Elgreba" har jag träffat genom diskussionsforumet http://www.guldforum.se.

Vädret var utmärkt, soligt men kanske lite onödigt kvavt.
Tanken med prospekteringen var att vi skulle vaska guld och sedan försöka leta lite efter källan till guldkornen.

Vi träffades vid ån och gick sedan till ett av Andreas specialställen. Väl framme var vi så sugna på guld att vi genast fyllde våra vaskpannor med grus och vaskade med stor iver. Mängden grus i pannan minskade och den myckna svartsanden började dyka upp. Jomenvisst, var där inte ett litet guldkorn? Lite mer finvaskning avslöjade flera små korn i pannan. De blänkte så vackert mot den blå bakgrunden i pannan!

Nu ska vi se...

 Efter några pannor hade den värsta guldfebern lagt sig och vi gick och letade efter källan till guldkornen. Andreas hade redan sin teori klar på varifrån kornen kom så vi gick upp en bit på land och grävde. Hålet vi grävde kan väl kanske liknas vid en mindre varggrop. Svetten lackade, myggen surrade och bromsarna bet. Efter ett tag var min rygg alldeles knölig av alla bett. Till slut blev gropen så djup innan vi nådde grövre material att det blev svårt att ta upp materialet med spadarna. Detta åtgärdades genom att Andreas lämnade mig ensam på platsen som "mygg och bromsmat". Själv gick han och hämtade en fyllhammare så att vi kunde få upp gruset ur gropen.

Andreas i varggropen

En hink och plastpåse fylldes med förhoppningsvis guldförande material och bars ned till ån för vaskning. Det visade sig att det var mycket jobb för lite men ett par supermikro guldkorn innehöll materialet i alla fall.

Därefter var det dags för lite förfriskningar, dvs mat och öl. Min mat var av det lyxigare slaget, mycket bättre än jag normalt brukar ha med mig. Jag smorde kråset med kycklingspett och currywok. Vad Andreas åt nämner jag inte man han tackade inte nej till sista ölslatten och kycklingspettet..... Vi satt och mådde bra ett tag i solskenet innan vi beslöt oss att testa den medhavda vaskrännan. Som vanligt var det ett bestyr innan rännan fungerade som den skulle. Var inte vattnet för djupt så var det inte tillräckligt strömt. Det hela löstes till slut genom att vaskrännan gillrades upp på en flat sten på djupt och strömt vatten. Rännan hölls sedan fast en liten stock. Inte så snyggt men det fungerande!

Jag vid vaskrännan

Vi skickade siktat material igenom rännan tills vi tröttnade. Därefter vidtog den spännande slutvaskningen. Jodå, rännan fungerade bra, särsklilt på att fånga svartsand..... Mängden svartsand var alldeles för stor för att eventuella guldkorn skulle gå att upptäcka. Svartssandsmängden reducerades genom att jag försiktigt vaskade av detta in i en annan panna. Andreas kollade den avvaskade svartsanden en gång till så att inget guld smet. Efter en stund så var mängden svartsand hanterbar. Vi delade broderligt på återstående svartsand och finvaskade tills bara guldet återstod. Jojo, fångsten var mycket bra, åtminstone tycker jag det som kommer från guldfattigare områden.

Fint resultat

Därefter körde vi några pannor till som vi handvaskade. Nu började vi känna oss lite mätta på guld och vi gjorde ytterligare undersökningar för att försöka finna guldkällan. Vi var särskilt intresserade av ett rostigt lager i sanden. Det rostiga lagret hade lite grövre material. Några pannor avslöjade att skiktet var guldförande, åtminstone på de allra minsta mikrokornen.

Intressanta rostiga lager

Är det inte ett litet mikro??

Innan det var dags för hemfärd så observerade vi ett intressant lager på andra sidan ån, ni vet, "grannens gräs är alltid grönare". Andreas började vada över i den starka strömmen. Väl över och lite blötare om fötterna visar det sig att det går en djupränna precis innan land så det var bara att vada tillbaks.......

Ooops!

Jag tackar Andreas för guidningen, sällskapet och en oförglömligt trevlig dag!

Miller Table del 3

Sisådär!
Nu börjar jag få ordning på grejorna och jag lyckas fånga de små mikroguldkornen.

Jag har gjort några ändringar för att lyckas.

Den viktigaste ändringen är bytet av matta. Skärunderlägget fungerade dåligt för det finkorniga guldet och något måste göras. Med lite tur hittade jag en annan matta som fungerade bättre. Jag hade en aktmapp i A3 format som är gjord i plast. Plasten är inte slät utan fint präglad med en massa små gropar som passar utmärkt för bångstyrigt mikroguld. En passande del skars ut ur mappen och viktes till en passande insats i den stora rännan.

Aktmappen

Närbild på ytans struktur

Extrem närbild

En annan ändring jag gjort är att jag siktar materialet ännu nogrannare. Problemet är var hittar man ett tillräckligt finmaskigt nät?
Vid ett besök på Rusta inhandlades ett "3 pack ankelsocka 20 DEN one size svart" för det facila priset av 10:-. En nylonstrumpa spändes försiktigt över en liten plastburk. En matsked koncentrat lades på strumpan och allt sänktes under vatten. Sedan skakades hela härligheten försiktigt och det grövre materialet kunde tas bort. Det hela upprepades tills allt finkornigt material samlats inne i burken. Bara att ta bort strumpan och, viola, finsiktat material!

Det är svårt att få vattenflödet på bordet jämnt. Även fast hålen i röret som förser bordet med vatten har jämn delning och är lika stora blir det väldiga skillnader i vattenflöde på olika delar av bordet. Märkligt nog blev det största vattenflödet längst ifrån inloppet i röret. Jag tejpade för några hål i änden av röret och det hela fungerade mycket bättre.

Ytterligare en förbättring är en bit av en plastpåse som sitter fast på röret. Plastpåsen tar bort lejonparten av de bubblor som bildas när vattnet sprutar ur röret. Lite ytterligare finjustering behövs innan allt är perfekt.

Det finsiktade materialet sprids ut med en sked på den översta delen av mattan. Det lättare materialet åker snabbt bort, det tyngre tar lite längre tid. Efter en stunds körning så töms bordet under rinnande vatten ner i en vaskpanna. Mängden koncentrat blir mindre än en tesked.

Lite mikroglitter! De minsta kornen är ca 0,05 mm

Sedan återstår det "bara" att få fatt på guldet, men det är en annan historia!

Miller Table del 2

Dags för en liten uppdatering om vad som hänt sen sist.

Bordet är ihopskruvat av en botten i formplyfa och lister på sidorna. Listerna är tätade med silikon så att bordet inte läcker. Jag har gjort bordet lite längre än insatsmattan. Då kan man spruta på vattnet på den övre delen och vattnet hinner lugna sig innan det når insatsmattan.

Bordet står på en större plastbalja med ett skjutbart stöd i övre änden. Då kan man enkelt reglera bordets lutning genom att skjuta stödet fram och tillbaks.

I den större baljan finns en mindre balja där materialet samlas upp sedan det passerat bordet. I den andra delen av baljan finns en liten 12 V pump. Pumpen pumpar vatten till ett perforerat rör i bordets övre ände. Vattenflödet regleras genom att en liten skruvtving trycker på slangen.

Testkörning
Efter diverse laborerande med lutning och vattenflöde var det dags att testa! Det finsiktade koncentratet, som jag vet innehåller lite mikroskopiskt guld och ev några lite större korn, hälldes på bordets övre del. Jodå, det hela såg ut att fungera. Snart glimmade hela bordet av "guld"! Det var bara ett problem, hade guldet rätt färg och visst  glimmade det olika beroende på vilken vinkel mot ljuset man tittade i? Guld lyser ju konstant oberoende av vinkel. Lite undersökningar med lupp och mikroskop visade på visserligen intressanta men värdelösa korn av svavelkis. Och var var det ultrafina guldet jag visste fanns i koncentratet? Inte på bordet i alla fall!

Efter att analyserat det hela fann jag några lite större, allt är relativt :-), guldkorn tillsammans med svavelkisen. De minsta guldkornen saknades fortfarande. Nåja, materialet fanns ju kvar i den lilla baljan och kan ju lätt köras om.

Efter att funderat lite kom jag på ett par intressanta saker. Normalt när man vaskar så innehåller koncentratet mest svartsand, granater, kvarts och förhoppningsvis lite guld. Undersökning under lupp avslöjar att allt material är avrundat och att guldet är tillplattat i små flagor. Platta tunga guldkorn och runt lätt ofyndigt material gör att bordet fungerar bra.

Mitt material var tvärsom! I mitt fall var det svavelkisen sam var platt och det minsta guldet runt.

Jag får fundera lite till......