Rolf Saxström, en av arrangörerna. |
Det var ett föredrag av Arne Sundberg från Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. Arne berättade om mineralnäringen i Sverige. Anmärkningsvärt var att i början på 1900 talet hade vi i Sverige ca 350 aktiva gruvor. 2011 hade vi bara 13 st men dessa producerade ungefär 10 ggr mer tonnage än gruvorna i början på 1900 talet!! Alltså, varje av de återstående gruvorna producerar nu i medeltal ca 250 ggr mer än i början på 1900 talet!
Sveriges största gruva är Aitik, en koppar och guldgruva. Malmen har låg halt men ett enormt dagbrott med ca 0,5% koppar och ca 0,2 g guld /ton gör det ändå lönsamt.
Arne berättade vidare om Kirunagruvans sträckning in under Kiruna. För att gruvan ska kunna utökas måste delar av Kiruna flyttas till en kostnad av uppskattningsvis 6 miljarder. Det ska jämföras med förra årets vinst på 15 miljarder.....
Givetvis var guldgruvor av intresse... |
Arne informerade att mineraljakten nu också innefattar Dalarna med angränsande län. Förut så innefattade mineraljakten bara Norrland. Fina fynd har gjorts under åren i mineraljakten. Vissa personer har förutom prispengar även kunnat tjäna sig en hacka på att överlåta sitt undersökningstillstånd till ett gruvbolag.
Länk till "Handbok för mineraljägare" och info om mineraljakten från SGU
Arne avslutade med att tipsa om några kända platser som skulle kunna vara intressanta för en närmare undersökning med vaskpanna. Jojo, några platser kände jag minsann igen.... Vid ett har jag faktiskt hittat några mikroskopiska guldkorn :-)
Dagens andra punkt var att Hugo Minell berättade lite om morängeologi. Hugo beskrev hur moränen bildas och avsätts av en inlandsis.
Moränen är en osorterad jordart som består av bergartsfragment i olika grovlekar. Bergartsfragmenten har brytits lös av inlandsisen, plockats upp av isen, transporterats och sedan avlagrats.
När man hittar flera malmblock i moränen så märker man ut deras placering på en karta. Då isens ubredningsriktning är känd kan man med hjälp av blockens placering, den solfjäderformade så kallade blocksvansen, räkna ut ett troligt område där dessa kommer ifrån.
Bild ur "Handbok för mineraljägare" SGU |
Efter de två föredragen var det dags att sträcka på benen och få något i magen. Föreningen bjöd på smörgåsar och kaffe/the. Även gottgrisarna fick sitt lystmäte då det fanns en del kaffebröd. I samband med fikat minglades det och diskuterades guldvaskning.
Försäljning av guldvaskarsaker i pausen. |
Peter Björkbom rapporterade om statusen på finlandsinmutningen. Den gamla inmutningen har ju gått ut och det har inte gått att skaffa någon ny då Finlands minerallagar varit under ändring. Lagarna är nu klara och det är klart vad som gäller. Förslaget är att skaffa en inmutning som kan passa så många som möjligt. Helst ska den fungera för allt från handvaskning till dredgning. Inmutningen bör också gå att nå lätt så en bilväg behövs. Peter visade ett förslag på en plats för en ny inmutning som verkar passa. Föreningen behöver veta hur många som är intresserade för att gå vidare med ansökan. Se http://www.guldvaskarn.org/inmutningar.html
Dagens sista föredrag höll Jan Olof Schröder. Han visade fantastiska bilder och berättade om sina många resor i Alaska och Yukon.
Jan Olof berättade om en guldgrävare han känner som har en inmutning i närheten av Nome. Då området ligger så långt norrrut så försvårar permafrosten guldutvinningen. För att komma åt det guldförande gruset, som är begravt under flera meter fruset ofyndigt material, så skrapar man med caterpillar av det översta tinade lagret. Då blottas tjälen som sedan får smälta i sommarvärmen. Detta upprepas ett flertal gånger och framåt hösten har man nått ned till det guldförande lagret. Då gäller det att skynda sig att vaska innan vintern kommer. Att guldgrävarens jobbet var lönande såg vi bildbevis på. Församlingen drog på andan då ett foto visades av ett par vaskpannor innehållande vad jag uppskattar till flera kilo guld...... Jan Olof hade själv provat lite handvaskning på guldgrävarens plats. Jan Olov kunde visa upp några vackra små nuggets och ett rör med guldkorn. Föredraget var mycket uppskattat.
Alaska guld |
Vid korrekt inställning blev guldet i princip rent utan någon svartsand. Imponerande.
Peter justerar vattnet |
Förevisning av liten ränna för koncentrat. |